Önskvärt med särskilda domstolar för företagsrekonstruktioner

Borde det finnas fler kompetenta domstolar som har hand om företagsrekonstruktioner? Vissa jurister tycker det. Varför?

"Domstolarna borde kunna upptäcka vilka företag som är lönsamma och bör genomgå en företagsrekonstruktion och det skulle de om de kunde göra bättre analyser om företagens förutsättningar för en lyckad rekonstruktion."

För en bättre samhällsekonomi borde fler och framför allt fler företag – som har rätta förutsättningar för en bra framtid – få företagsrekonstruktioner i stället för att gå i konkurs. Alltför många företag som idag ansöker om en företagsrekonstruktion har inte förutsättningar till det som det ser ut just nu. Medan de som egentligen har rätta förutsättningar att komma på fötter inte ansöker om en  företagsrekonstruktion då de har visat sig vara lönlöst. Bara för en fjärdedel av alla som går igenom en företagsrekonstruktion går det bra för efteråt.

Målet måste vara företagsrekonstruktion till rätta företag

En företagsrekonstruktion är till för att rädda ett företag som egentligen är lönsamt men som för tillfället inte kan betala sina skulder från konkurs. Skulle domstolarna – som är de som beviljar företag att göra en företagsrekonstruktion – ha bättre kompetens i sina bedömningar om företagens förutsättningar att komma på fötter igen, kunna bevilja företagsrekonstruktion enbart till företag med förutsättningar till detta. Det skrev affärsjuristen Julia Durand i tidningen Dagens Juridik redan i november 2017. 

"Det blir kostsamt om domstolarna gång på gång beviljar företagsrekonstruktioner till företag som saknar förutsättningar för att komma på fötter igen."

Kostsamt när fel företag beviljas företagsrekonstruktion

Här tog Dagens Juridik upp exemplet med Saab som beviljades företagsrekonstruktion av hovrätten, men som det senare visade sig, saknade de rätta förutsättningarna för att nå lönsamhet på nytt. Saab borde aldrig ha beviljats företagsrekonstruktion av hovrätten, men på liknande sätt är det dessvärre med flera av de företag som beviljas företagsrekonstruktioner.

"Endast en fjärdedel av antalet företag som beviljas företagsrekonstruktioner får till en lyckad sådan. För att fler företag som faktiskt har de rätta förutsättningarna att nå lönsamhet – ska få hjälp av en företagsrekonstruktion – borde domstolarna bli bättre på hitta dem."

Många domstolar motsätter sig vidareutbildning

Dessvärre finns det ett relativt stort motstånd mot tanken att domstolarna – det vill säga domarna och nämndemännen – skulle vidareutbilda sig inom vilket område det än handlar om. Här tänker de att en vidareutbildning skulle göra att de går miste om sin objektivitet. Det finns inga belägg för den tanken. Tvärtom. I alla andra områden i vårt samhälle tänker både myndigheter och företag inom privat sektor att vidareutbildning ger yrken och professionella en högre kompetens.

Eventuellt kan det i framtiden ses på annat sätt med tanke på att det sker ett paradigmskifte på många juristutbildningar när det kommer till synen på objektivitet och opartiskhet. Numera lär sig juriststudenterna att objektivitet föds i insikten om att ingen människa kan vara helt objektiv. Alla människor bär med sig tidigare erfarenheter och åsikter, men ett förhållningssätt med en medvetenhet om det som påverkar en i bedömningar, gör att domare kan bli mer objektiv i sina bedömningar.

"Inkompetens är sällan en bra grogrund för objektivitet – snarare tvärtom."

Dagens Juridik och Julia Durand i synnerhet efterlyser mellan 6-8 särskilda domstolar som har som uppgift att handlägga ärenden om företagsrekonstruktioner.

Alternativ att frånta domstolarna det beslutet

Ett helt alternativ som skulle kunna lösa frågan om domstolarnas ovilja att vidareutbilda sig, vore att det inte längre skulle vara upp till dem att bevilja företagsrekonstruktioner alls. Varför inte flytta det till en myndighet som Kronofogden i stället? Då kanske vi skulle se fler kompetenta beslut som rör företagsrekonstruktioner. Läs mer om företagsrekonstruktioner.