Många som är arbetstagare under en företagsrekonstruktion undrar vad som händer med dem. Får de lön? Vilka rättigheter har de? Och vad händer med dem efter en sådan rekonstruktion?
"Faktum är att löntagare har vissa rättigheter – både vid en konkurs och företagsrekonstruktion. Bland de viktigaste rättigheterna räknas den statliga lönegaranti som innebär att de som har blivit utan lön – vid en konkurs eller företagsrekonstruktion – garanteras lön av staten."
Alla i personalen har inte rätt till lönegaranti
Dock är det inte givet att alla som har ingått i personalgruppen omfattas av den statliga lönegarantin. Regeln gäller enbart dem som har arbetat under närmaste tre månader innan företagsrekonstruktionen, och har arbetat under en månad sedan det beslutades om en företagsrekonstruktion. Den gäller inte dem som till exempel både äger företaget och sitter i företagets styrelse. Det måste också vara helt ställt – bortom tvivel – att man har arbetat för det företag som är föremål för företagsrekonstruktionen.
Kan företaget betala ut löner ska de göra det
I vissa fall kan det vara så att företaget ändå är kapabelt att betala ut löner åt sina anställda även under en företagsrekonstruktion och då fortsätter i sådana fall personalen att få ut sin lön på samma sätt som innan. Om företaget får igenom en företagsrekonstruktion – och har fått en nystart – fortsätter i så fall lönen att utgå till personalen på samma sätt som förut.
"Skulle företaget vid en företagsrekonstruktion varsla och säga upp sin personal – gäller samma regler som vid varsel och uppsägning i andra fall – man får utbetald lön och arbete under uppsägningstiden enligt det avtal som löntagaren har med företaget. För löntagare gäller samma sak som annars; så länge de får lön, ska de arbeta."
Är det så att en löntagare får lön, före, under tiden som, eller efter att en företagsrekonstruktion har skett, bör och ska de också arbeta. Den statliga lönegarantin gäller ju enbart när någon lön inte har utbetalats.
Konkursförvaltaren fattar alltid beslut om lönegaranti
När ett företag inser att de inte kan betala för sina skulder och står vid konkursens brant kan ledningen fatta beslut om att begära företaget i konkurs – märk väl att det kan även de som har skulder att kräva av företaget göra, alltså både gäldenärer och borgenärer – om företaget inte betalar sina skulder till dem.
Det är alltid en tingsrätt som fattar beslutet om ett företag beviljas en företagsrekonstruktion eller ej. Det är även tingsrätten som utser vem som blir rekonstruktör för varje företag, som alltid är en jurist. Helst behöver man anlita en erfaren rekonstruktör som ofta har lättare att hitta lösningar där kanske den mindre erfarna rekonstruktören går bet.
Vad händer efter en företagsrekonstruktion?
Beroende på vad utfallet blir, efter en företagsrekonstruktion, är det sedan två alternativa vägar som företaget kan gå – antingen konkurs, eller så överlever företaget. Är det så att en rekonstruktör hittar nya finansiärer som är villiga att gå in och skjuta till med mer resurser kan företaget fortsätta som innan.
"Arbetar man för företaget, ska man få ut sin lön enligt den statliga lönegarantin men om allt sådant beslutar rekonstruktören. Alla som drabbas av varsel, uppsägning eller utebliven lön ska vända sig till rekonstruktören som i sin tur begär ut lön för dem som blivit utan."
Ibland kan en rekonstruktör frigöra resurser genom att sälja fastigheter, värdepapper eller på andra sätt organisera om företaget och täppa till hål där företaget har stora utgifter som äter upp vinsten. Eller så finns det ingen väg som företaget kan gå och går då i konkurs. För arbetstagarna är det oftast att bara vänta och se tiden an.
Andra inlägg
- Svårt för många företag när den uppskjutna skatten ska betalas
- Hur ska man deklarera under företagsrekonstruktion?
- Önskvärt med särskilda domstolar för företagsrekonstruktioner
- Effektiv verksamhetsmodell för småföretag
- Så ändrar du namn eller verksamhet i ett aktiebolag
- Blir företaget av med skulder i en företagsrekonstruktion?
- Betala skatter under en företagsrekonstruktion?
- Kan företag behålla namnet efter en konkurs?
- Konjunkturkänsliga branscher